linakuijl

Människan är självisk. Allt för ofta. Men ibland... då händer saker. Sånt som får en att återfå tron på den där godheten som finns. Efter olyckan satt jag inte bara fast med vidriga skuldkänslor och en enorm oro utan även en fet räkning på 5000 kronor för vagnen som gick sönder så pass att hela chassit behövdes bytas ut. Pengar vi inte hade.... Plånboken har aldrig gapat så tom som nu....

Föraren bestämde sig tydligen för att inte höra av sig. Framförallt tycker jag det är så jävla dåligt att inte höra av sig och höra hur det gått. Vill man inte veta om man kört ihjäl ett barn??? Hursomhelst så hörde han inte av sig och varken hemförsäkring eller annat täcker skadan utan det skulle hans trafikförsäkring täckt. Jag skrev en väldigt arg/ledsen status på FB om det och muttrade väl nåt om att vi inte hade råd. Elin här på Fg skrev att hon kunde anordna en insamling till vagnen och jag var snabb att tacka nej för jag blev så rörd men skulle aldrig klara av att folk skulle göra det för mig. 

I inkorgen hittar jag senare på dagen ett meddelande från Camilla här på FG som skriver: 

"Hej fina Lina (och Leon och Wille),

Jag har fått tag på ett företag som vill ge er en helt ny barnvagn. De håller på att kollar upp vad de kan få fram med så här kort varsel.

Jag mailade ett gäng butiker igår och berättade om det som hade hänt, och ett företag som heter Jollyroom.se har lovat att hjälpa till. De kommer att kontakta mig under dagen, men tänkte att det kanske bäst att ni får prata om leverans etc. Kan inte du inte skicka över ditt eller Willes mobilnummer så VB:ar jag till Karin på Jollyroom.se

Många kramar till er alla!"

Jag tror jag satt och stirrade på skärmen i minst 10 minuter och undrade om det var ett skämt. Att en person jag aldrig träffat så självklart tagit sig tid (och ens kommit på tanken) att göra det för mig/oss. Det tog nog ytterliggare 10 min innan jag ens kunde skriva tillbaka till Camilla. Vad skriver man? Tack räcker inte ens att börja med.... Vilken otrolig människa!!! Vi är inte vänner än men kommer nog garanterat att bli! =) Ska få träffa henne på Torsdag iaf så då ska jag försöka att inte krama ihjäl henne!

Under eftermiddagen ringer KarinJollyroom till mig och berättar att de tänker GE mig en SPLITTER NY barnvagn. Som att det inte var nog så skickar de inte heller den billigaste som de vill bli av med utan en helt suverän joggingvagn som Karin valt ut efter att ha läst igenom min blogg för att se vad jag kan behöva. Jag och karin pratar ett tag i telefon och båda gråter. Hon är så snäll Karin. Fina Karin. Som lyssnar förstår och som så självklart vill hjälpa. Som inte ens tvekade på Camillas mail. Och Camilla som mailade. Det är en sån godhet. En sån enorm osjälvisk godhet! Jag saknar ord för att förklara vad det de gjort för mig betyder. 

        

Vagnen är UNDERBAR!!! Det är en Quinny Speedi och är suverän att springa med, den har rejäla hjul och idag var jag ute i skogen och sprang utan problem. Är så tacksam för den som gör att jag kan fortsätta vara den aktiva mamman jag vill vara för min son! Jag fick hela vagnen med både sitt och liggdel samt en GRYM Skip Hop skötväska som är så smidig att jag dör. Låter larvigt men den förenklar verkligen tillvaron och är inte ivägen när jag springer! Totala värdet på allt landade strax under 10 000:-. Så sjukt, det känns som jag drömmer! Inte nog med det, vagnen kom på TVÅ DAGAR!!!!! (Normal leverans ligger på typ 12 veckor. Karin skröt om deras grymma leveranstider men allvarligt!! Helt sjukt!

Det här blev en vändpunkt för mig. Jag skrev till Karin precis som det kändes: "Det känns som jag borde straffas så för det som hände men istället ställer alla upp för mig istället. Även om det låter konstigt så blev det här ett stort steg mot att förlåta mig själv, när andra gör det."

Personer som Camilla och Karin finns det få av och att det fanns företag som Jollyroom visste jag inte. TACK ni underbara människor. Ni har lyft av en enorm sten från mina axlar och ni har gjort så jag kan fortsätta vara aktiv och må bra! Tack tack tack tack tack tack tack, miljoner tack!!!

Om ni ska handla barngrejjer så klicka in er på www.jollyroom.se, sjukt snabba leveranser och en sjuhelsikes personal! wink

PS// Leon älskar sitt feta åk!! cheeky

Comments (6)
HenrikDetta ska tas i bekat då Milo behöver uppgradering/uppdatering! Så otroligt roligt att läsa Lina och att du kan få något positivt av det hela till slut. Jag önskar dig, Wille och Leon en underbar helg och stort lycka till med träningen ;) Hälsa Wille att vi skiter i bytet mellan jobb och träning, jag blev klar så snabbt :D 2011-04-30 07:21
EllieMen herregid säger jag bara! vilken människa!, det är så jag nästan börjar gråta!. Hon borde verkligen stå med i tidningen som hjälte:). Jag är så superglad för er skull!... massa krmar från mig och dottern!2011-04-30 10:31
emmaluuNu är det längesedan jag läste din blogg och inte satt och snyftade efteråt. Du och din situation berör verkligen. Jag vill bara önska dig all lycka framöver. Och den här nya vagnen - good things happen to good people. 2011-04-30 13:50
Sofie NorrmanShit, blir rörd till tårar då jag läser.. Bevis på att det finns goda människor i världen.. Underbart! Du är så värd detta! Kramar2011-05-01 13:47
Cam -JagskaditjagvillJa, människan må vara helt förjävlig ibland, men detta alltså.. Åh, så fint =) 2011-05-02 08:30
Pump ItUp2.0Söta fina Lina, jag har legat efter lite i bloggläsandet de senaste dagarna men gud vad glad jag blev när jag såg detta fina inlägg! Det känns så lite i sammanhanget att "bara" ha mailat - det är för mig Karin/Jollyroom som är de riktiga stjärnor, det är en sak som är säker. Jag är iaf glad att jag lyckades få bollen i rullning och Leon har verkligen fått sig ett feting-åk. Woohoo! Vad jättekul att vi ses på torsdag, hurra & hurra & ÄNTLIGEN! <3 KRAMAR!2011-05-02 21:49

Jag har haft en liten paus från allt vad blogg/mail/kostscheman heter och bara njutit av min familj sen olyckan hände. Jag insåg verkligen hur mycket man bara har till "låns". Detta något lånar ut Wille och Leon till mig och kan ta dom ifrån mig när som helst utan att jag har någon kontroll över det. Det är hemskt att det ska behöva hända sånt här för att man ska inse till fullo hur skört livet är, men det kan verkligen få en att vakna upp. 

Leon mår helt bra efter olyckan och jag börjar också må bättre. Drömmer massor med mardrömmar men den värsta skulden börjar släppa och tacksamheten har istället tagit vid. 

Igår var vi och träffade vår underbara vän och fotograf Anna aka lillgrisen Roström som fotat vårt bröllop, Leon i magen och sen Leon i lådan. =) &Auml;r så otroligt tacksam för alla bilder hon tagit. De är ovärderliga för mig. Satte ihop ett litet bildspel med bilder som fångar oss, våra känslor och vårt underverk Leon! =)  (obs; på med ljudet)

http://www.youtube.com/watch?v=txD5HBU2Zic

Nu ska jag njuta av min familj, först på en promenad i solen, sen blir det Delta och lite rygg. 

bjuder på en formbild på magen också: 

  

Comments (14)
My waytoperfectionUnderbar liten film!! Jag vill oxå gifta mig NUUU! ;) Skönt att höra att du mår bättre och att Leon är piggelin! 2011-04-27 08:50
RobineHulk och äckelsnor gråt!!!!! Fy bubblan va ni är vackra, hela familjen! Er lycka och framför allt vänskap och kärlek fullkomligt lyser om er. Det är SÅ DÄR en relation ska se ut. Ni är ett typexempel!! KRAM KRAM KRAM PUSS PUSS PUSS!2011-04-27 09:05
Om intenu-närdå?Det är underbart att känna tacksamhet för livet! Skönt att höra att Leon mår bra och att du också börjar göra det! Otroligt vackra och känslosamma bilder! 2011-04-27 10:52
Vägen tillbaka!Vad fint! Man blev glad i magen av det där ihopklippet.2011-04-27 11:07
iron mindedÅhh vilka fina bilder! Det är ju så värt det att ha en bra fotograf! Skönt att ni mår bättre, och magen ser bra ut den med =)2011-04-27 11:23
DanneVilken underbar film, man blir glad i hela kroppen - lycka! 2011-04-27 11:34
SilverkantenSkönt att läsa att du verkar vara på väg tillbaka... du har varit saknat i bloggetern. :-)2011-04-27 15:36
emmaluuSå vackert! :)2011-04-27 17:01
anna_87Har saknat ditt bloggande så det är skönt att du är tillbaks med det nu! :) Fin formbild också får jag säga :) 2011-04-27 18:44
Cecilia MHej Lina, skönt att du är tillbaka,skönt attt ni alla mår bra. Snygg formbild på magen. En fråga: har du någon erfarenhet av delad magmuskel (diastasis recti) efter graviditet, jag har det och det är nästan intill omöjligt att få den igen. Jag vet ju att man ska undvika typ vanliga situs. Jag kör lite olika plankor men har du något tips, jag vill VERKLIGEN få en platt mage igen. Jättetacksam för svar.2011-04-27 20:37
Get ittogetherHej Lina! Vad härligt att ni mår bättre! Jag ska själv få en liten son om bara fem veckor så det var nyttigt för mig att läsa om det hemska som drabbade er. Ska ta vara på dina visdomsord! För övrigt så vill jag tacka för att du tipsade om finfina fotografen anna Roström. Jag träffade henne idag och blev fotograferad på en fin liten strand i Nynäshamn:-) kommer definitivt fortsätta läsa din blogg efter att pojken kommit och ta del av dina träningstips för att komma i form igen. Har bara latat mig och njutit av att vara gravid så jag är tokladdad att börja träna igen! Kram på dig och din gulliga familj! 2011-04-27 22:33
HenrikVälkommen tillbaka, har inte varit samma ställa utan dina inlägg och din humor!2011-04-28 11:39
Sofias bloggVerkligen härligt att få läsa att det har "lättat" lite för dig/er. Ditt förra inlägg var ju så hjärtskärande... Du och din familj känns ju som en så härlig familj att man verkligen bara önskar er allt det bästa. Kämpa på Lina, vi är många som hejar på dig och er. Ta hand om dig!2011-04-28 21:59
NO EXCUSESHej Cecilia! Jag är ledsen att jag inte svarat fören nu. Jag har legat så efter i allt och tänkte att jag får svara i allas bloggar sen men du hade ju ingen. =( Hoppas du inte missar mitt svar nu. Till att börja med så tack, det börjar ta sig... =) Tyvärr finns det ingen lätt lösning på problemet. Det är tålamod tålamod och ännu mer tålamod med MASSVIS av plankor och övningar VARJE DAG. Om du googlar på Olga Rönnberg så har hon tips på en hel del övningar för att träna de inre magmusklerna. En del säger att de blivit hjälpa av korsett också för att dra ihop magmusklerna ytterliggare men exakt hur mkt det hjälper kan jag inte svara på. Mina magmuskler delade sig ordentligt under grav men efteråt gick de ihop (har ca 1,5 cm delning nu) med massvis med plankor och stabilitetsövningar på boll. Det räcker dock inte med nån gång om dagen utan man får kämpa om man har en stor delning. Men ge inte upp, det kommer antagligen bli MYCKET bättre om du kämpar på. Är du osäker så ta hjälp av en sjukgymnast. Många är förbundna till landstinget så det behöver inte bli en dyr historia. Jag lovar att du kan få en platt mage du med! Stort lycka till!!!2011-05-03 22:55

Många av er har redan hört vad som hänt och många vet inte. Jag är fortfarande i total chock och känner att jag inte orkar berätta för alla en och en så jag skriver ett inlägg här istället.

Igår var jag påväg ner till Grimstaspåret för att springa "ljusruset" tillsammans med min man och en deltagare i tävlingen. Jag var stressad och försenad och mobilen hade laddat ur så jag kunde inte nå dom jag skulle träffa. Jag är virrig, tankspridd och stressad. Jag springer backen ner och nånstans på vägen så väljer jag att korsa gatan (jag vet inte ens varför...) (I mitt minne har jag för mig att jag är nära ett övergångsställe men när jag åkte dit idag för att gå igenom allt så finns det inget övergångställe....)

Jag går mellan två bilar och ut i gatan med vagnen före mig (där en av av bilarna är högre och man inte ser något bakom) och jag antar att jag inte ser mig för.... för så fort jag sätter foten utanför trottoaren så säger det PANG. Jag håller barnvagnen i ena handen men plötsligt rycks den med en sån extrem kraft ifrån mig att jag får en chock. Det går så fort. Bilen kommer i en hastighet på ca 50 km/h och på en millisekund är vagnen borta ur mina händer. Bilen tvärnitar och jag springer fram till vagnen där Leon sjukt nog ligger kvar. Suffletten på vagnen är uppe och har fungerat som en skyddande nät och fångat honom så han inte slungats iväg. När jag kommer fram så gallskriker han i panik och ligger upptryck i suffletten. Jag sliter upp honom ur vagnen och bara skriker i panik efter hjälp. Först sitter alla kvar i sina bilar i chock i vad som känns länge men som säkert bara handlar om sekunder. Sen kommer föraren som körde på vagnen fram. Han säger något i stil med ”Det var inte mitt fel, du gick rakt ut!!” Det ända jag får fram i chocken och i gråten är ”Förlåt”, tusentals förlåt på varandra. Desperata förlåt. Vet inte vem jag ber om förlåtelse. Förlåt till föraren. Förlåt till Leon, förlåt till gud så han inte ska ta min son ifrån mig, förlåt till allt.


Sen skriker jag ”akuten, sjukhus”. Leon gallskriker, föraren som körde på honom kramar mig och försöker få mig att förstå vilket mirakel det är att han lever. Jag ser inte miraklet just då. Jag ser bara att Leon kommer att dö eller i bästa fall vara förlamad. Jag vill bara in till en läkare som kan rädda honom.
Mannen som körde på vagnen ber om mitt telefonnummer och jag minns att jag tänker att han är snål som tänker på pengar i det läget men jag ger honom mitt nummer och han håller om mig. (jag förstår först i efterhand att han inte vill ha mitt nummer för pengarna) Jag har inte tid eller ork att vara arg på någon, jag hatar bara mig själv så mycket att jag inte klarar av att någon annan ska vara arg på mig. Jag är redan säker på att Wille ska hata mig.

Det känns som en evighet innan vi kommer till sjukhuset och jag gråter okontrollerat hela tiden samtidigt som kroppen lever sitt egna liv och bara krampar och skakar. Jag får tag på Wille som berättar att Kitty (deltagaren jag ska springa loppet med) skjutsar in honom. Mitt i allt kaos har jag faktiskt haft dåligt samvete för att hon står och väntar på mig (fast jag aldrig träffat henne) och när jag får reda på att hon vet så känns det skönt. En sak på plats. Nu är det bara Leon.

Allt som händer på sjukhuset och därefter orkat jag inte gå in på men allt har gått bra och jag kan inte förstå att han lever. Jag vet inte hur många gånger vi och läkarna har sagt det men vi har haft en sån sjuk tur. Bilen har träffat vagnen precis rätt och åkpåsen tillsammans med suffletten gjorde att han inte slungades ur. Ja, en mängd olika saker gjorde att han överlevde. Hade jag hunnit ta ett steg till eller bilden befunnit sig nån decimeter till höger i körbanan så hade han inte funnits längre.

Det enda jag tänker är hur nära det var. För nära.
Och det där jävla om-et.
Tänk om.
Sen kommer nästa tanke.
Felet. Mitt fel.

Frågorna kommer. I all välmening från folk runtom.
Hur fan kunde det hända??? Vilket svin till förare!
Men nej, det var bara jag.
Jag gick rakt ut. Inget mer. 

Vilken mamma går rakt ut utan att se sig för?
Skulden. 

Om och om igen i mitt huvud kommer smällen. PANG. Vagnen flyger. När jag somnar drömmer jag och ser bilen träffa Leon. Men då flyger Leon. Leon på asfalten. Leons huvud som går sönder. Leons hjärna på asfalten. Leon förlamad, Leon död.
Drömmen är annorlunda men en sak är samma varje gång. Felet. Det är mitt.

Inser att det är ett trauma jag gått igenom och jag är forfarande i chock. Det har bara gått ett drygt dygn. Men Leon mår bra, även om jag har svårt att inse det då jag inte kan fatta att han kan må bra efter den smällen, det borde inte vara möjligt. Så jag väntar fortfarande på att han ska ryckas bort från mig. Ingen kan överleva en sån smäll. 

Men han finns kvar. Jag måste förstå det. Våga tro. Få bort rädslan och släppa fram tacksamheten. Jag tackar detta "något" som lät mig behålla min son. TACK. 

Tusentals tack

(Detta är mina tankar och känslor som jag måste få ur. Ren fakta; Leon har blivit påkörd av en bil i ca 50 km/h och mår under omständigheterna bra. Han är blåslagen men verkar inte fått några inre skador, även om vi inte är helt säkra än. Vi är nu hemma från sjukhuset.)
 

ETT ENORMT TACK till allas som visat sitt stöd. Ett extra stort tack till Robine som betyder så mycket trots att vi nyss lärt känna varandra. TACK till Kitty som skjutsade min man. Tack till alla i hundradagar-gruppen som visat ett sånt stöd att jag blir rörd! Tack till min man för att du inte är arg. 

Comments (55)
Wishes maycometrue!STOR kram och värme till eran familj <32011-04-15 23:15
KittyInget att tacka för. Bara glad att ni alla mår bra!2011-04-15 23:22
Träning ochfaderskapSitter med gråten i halsen när jag läser detta. Sån himla tur. Måste gå och krama om min son nu.... Skickar varma kramar till er igen! Ring om vi kan göra något!2011-04-15 23:24
Gäst Sofia Förlåt dig själv. Du är mänsklig, inget mer och absolut inget mindre. Skönt att höra att din son mår bra och kommer fortsätta må bra. Tveka inte att söka stöd för för att hantera choken om du behöver, var rädd om dig. Tack för en inspirerande blogg och 100 dagars utmaningen som hjälper mig till ett hälsosammare liv! 2011-04-15 23:28
KnYSå himla skönt att allt gick bra! Tänk inte OM eller vems fel det var. Det var ingens fel. Misstag är misstag, ibland allvarligare än andra gånger. Fokusera på att det gick bra! Fokusera på vilken underbar känsla det är att du har din son, din man! Önskar er alla tre allt välmående!2011-04-15 23:34
OmEvelinaMen vännen då! Säger som Emil, fast hos mig vällde det faktiskt över några tårar. Fy fan va hemskt! Men vilken sjukt stark liten kille ni har som klarar sig helskinnad ur något sådant! All kärlek och kramar till hela familjen!2011-04-16 13:42
En hälsopedagogsstudier,tankarochlivOj vad detta berör men vad glad man blir att allt gick så bra och så skönt att detta något är något som gjorde det bra. Tack för du dela med dig, din öppenhet får oss alla är jag säker på att uppskatta det vi har så mycket mer. Ta hand om er nu!2011-04-15 23:37
GästJag är inte bra med ord, men jag känner ändå att jag vill visa stöd. Ni hade verkligen tur i oturen. Skönt att höra att allt är bra med Leon och er trots omständigheterna. Kramar till er.2011-04-15 23:37
GabbiSitter med tårar i ögonen och läser. Det är så underbart att allt gick bra. Förstår att man tänker "tänk om", men du måste förlåta dig själv! Allt gick bra! Leon mår bra! Många kramar till er alla!2011-04-15 23:43
RobineFina, fina, fina Lina vad jag känner med dig!! Och älskade Leon. Älskade Wille. Kan inte skrivas för många gånger... TACK detta mirakel för att Leon finns kvar. Tack för 10 centimeters skillnad. Tack för dina stegs längd. Tack suflett och tack åkpåse. Tack! All kärlek och vi hörs imorgon! <32011-04-15 23:48
CillanBryt ihop! Din omgivning pusslar ihop dig igen! Din man gör helt rätt i att inte vara arg på dig, det var ett misstag för alla förstår att du aldrig skulle göra det avsiktligt, och man måste förlåta för att kunna gå vidare, så du måste förlåta dig själv! Du är en fin människa och vem det än är som bestämmer över oss vet det och därför gick allt bra i slutändan! Ta hand om er!2011-04-15 23:50
Make ithappenHade ingen aning om detta förrän nu. Låt det ta den tid som du behöver för att bearbeta detta. Blir så glad av att höra att lilla plutten klarade sig! 2011-04-15 23:55
Emelie JönssonVilken frukansvärd händelse, men det är underbart att höra att ni båda mår bra med tanke på omständigheterna. Och jag förstår att du är chokad fortfarande, men klandra inte dig själv för hårt, även saker vi varken vill eller tror ska hända kan inträffa ändå.2011-04-15 23:57
Josefina bloggStyrkekramar <32011-04-16 00:02
Om intenu-närdå?Fantastiskt att han klarade sig! Jag är säker på att du är den allra bästa mamman för Leon och att han aldrig skskulle välja någon annan än dig! Är också säker på att han vet att du aldrig skull göra något medvetet för att skada honom. Dessutom tror jag, om det nu finns en GUD, att han/hon inte dömmer dig utan älskar dig precis lika mycket och villkorslöst som du älskar din son! Kärleken övervinner allt! Kramar till dig och din familj!2011-04-16 00:10
Vägen tillbaka!Säger jag det med, var inte ditt fel, och gud så skönt att ni mår bra!2011-04-16 00:17
iron mindedSom alla andra här blir jag extremt berörd! Jag har inga barn själv och kan inte sätta mig in i din situation men när man hör sådant här så får man sig en tankeställare....på vad som faktiskt är viktigt! Samtidigt känner jag en sådan tacksamhet över att ni klarade er båda två!! Stor kram till er! 2011-04-16 00:26
STEEL STEELSå hemskt att läsa om detta! Ryser över hela kroppen och tårarna bara rinner. Är så himla glad att det gick bra för er ändå! Kanske känns som en löjlig jämförelse, men mitt hus brann i vintras, och jag vaknade otroligt nog och lyckades ta mig ut, MEN mina två älskade katter var kvar där inne i lågorna och röken. Har inte nåra barn själv, men dessa två pälsbollar är mitt ALLT, så du förstår säkert känslan, skulden, oron... Nu hade jag också sådan tur att rökdykare kunde rädda dem. Alla säger att vi hade änglavakt, och nog satt det en ängel på Leons vagn och vakade över honom med! Att vara med om något så här traumatisk ger en verkligen en ny syn på livet, en sådan glädje och uppskattning över att få vara här med alla sina nära runt sig, må bra och bara leva. Det som kändes som ett problem förr är ingenting numera. Åter igen... Är så glad att det gick så pass bra för er ändå. Ni hade änglavakt! Många, många kramar till er alla!2011-04-16 01:40
Fit ForMore!Herregud Lina jag vet inte vad jag ska säga... Jag känner mig ledsen men samtidigt glad att Leon mår bra. Din underbara son har en underbar mamma och pappa. Klandra inte dig själv, gud var med dig och sa att din son ska fortsätta leva, växa upp och bli en underbar kille! Många många pussar och kramar till hela familjen och absolut till den lilla ängeln <3 En sån underbar liten sötnos ska fortsätta le HELA LIVET FRAM! 2011-04-16 02:18
Myfy fan! Kan tänka mig att det är en mardröm när det händer ens barn! Sitter med tårögda ögon när jag läst detta. Det är inte ditt fel, det kan hända alla!2011-04-16 06:29
Lönnfeta farsandeffarsinbulkAllt som betyder något är att han överlevde. Mina tankar är med er2011-04-16 06:31
HenrikJa fy fan vad hemskt, går inte att greppa hur det måste ha känts i en sådan situation. Se till och ta hand om varandra, sedan är det inte en situation man pekar finger på vem som gjorde vad fel. Försök nu Lina att samla dig med Wille och Leon, hitta glädjen att allt gick så bra som det gjorde... Kram!2011-04-16 06:44
JeremiasNi är alla hjältar. Du med Lina. Ibland får vi vara glada för att det finns en verklighet, och verkligheten säger att ni alla lever och mår förhållandevis bra, sedan får drömmarna säga vad de vill2011-04-16 07:31
karinsi karinsiså jävla skönt att det gick bra!!2011-04-16 08:02
Cam -JagskaditjagvillJag vågade inte ens tänka tanken att det var en sån allvarlig smäll. Säger det jag med, det var inte ditt fel, även om det är lätt att peka ut sig själv. Olyckor händer, och vi får vara otroligt tacksamma över att Leon lever. Försök lägg bort "tänk om...."-tankarna, lägg bort tankarna på att du är en usel mamma och allt liknande. Förlåt dig själv och gå och krama om din familj. Dom kommer med stor sannorlikhet krama tillbaka - för du är världens bästa Lina! STOR kram till er! 2011-04-16 08:32
emmaluuTänker massor på er! *kramar*2011-04-16 08:38
My waytoperfectionFruktansvärt! Det tog mig säkert en kvart att läsa inlägget, kunde inte se igenom slöjorna av tårar som sköljde över kinderna. Jag tror inte att någon som inte har barn kan känna den panik och ångest som sväller i ett mammahjärta när nåt sånt här händer. Mina tankar finns hos er och jag hoppas att ni snart får må bättre. Man kan inte skylla på bilföraren, men du ska veta att det var INTE ditt fel, du får inte låta de tankarna komma åt dig! En olycka kan vara en olycka utan att det är någons fel alls. Massa massa kramar till er och lille Leon! <3 2011-04-16 08:43
Where DreamsEndRealityBeginsAtt solen skiner ute och att värmen är på väg spelar plötsligt ingen roll efter att ha läst detta. Glädje över att Leon överlevde och kan le och skratta som vanligt är känslor som tagit över. Mina tankar finns med er underbara familj. Kärlek och kramar till er!2011-04-16 09:06
MalinBSitter med gråten i halsen när jag läser detta. Jag kan känna känslan du känner. Hur svårt det är när man blundar och ser alla hemska saker som skulle kunna hända. Det bästa du kan göra är att prata om det tror jag. I stället för att känna för mycket skuld ska man nog ta till vara på känslan av tacksamhet istället för att allt gick väl. Ta hand om er. Kram2011-04-16 09:46
EllieHerregud!! jag vet inte vad jag ska säga!. Det var det hämskaste som någonsin kan hända! och du råkar ut för det!, stackare!. Jag förstår att du tycker att det är ditt fel MEN det är bådas ansvar både ditt och föraren. Föraren måste se sig för för det KAN springa över ett barn mellan bilarna som han inte ser och då hade samma sak hänt. Sedan ska du så kalrt också se dig för men i vår stressiga värld så kan sånt här hända trots att det INTE får hända. Har tänkt på det nu och det är inte bra att man "skuter på" barnvagnar eller att dom är konstruerade så för som du märkte var det hans vagn som kom först och som faktiskt blev påkörd, så borde dom inte göras. Dock har det både fått dig och mig en tankeställare att man ska tänka både en och två gånger före och absolut inte stressa, speciellt itne i trafiken, vare sig man kör bil eller går. Olyckan kan vara framme. Stort lycka till dock till er båda och jag hoppas ni mår bra trots omständigheterna och lova att pussa Leon massor från mig och Heiley!2011-04-16 09:54
Vägen är alltLina all respekt till dig att du är så otroligt stark och vågar gå ut med att helt ärligt och öppet berätta om det som hände och dina känslor kring det! Jag skickar alla mina tankar till er och är oerhört tacksam att allting gick så pass bra som det gjorde!! Som många andra skrivit så måste du förlåta dig själv och inte klandra dig för det som hände (1 miljon gånger lättare sagt än gjort) för det var INTE ditt fel - olyckor händer och det är inte alltid svart eller vitt! Du är Leons allra bästa tänkbara mamma och det vet han och alla andra! Du är i chock efter ett trauma och jag hoppas verkligen att du tar hjälp för att ta dig igenom och förbi detta! Försök inte att vara sådär odödligt stark och klara det själv - även om jag inte tvivlar på att du klarar det så finns det ju människor som är utbildade för att hjälpa andra genom saker som detta! Och vi finns alla här för dig så som du funnits här för alla oss! Stor kram till er alla tre!2011-04-16 10:06
fejtvard fejtvardFår rysningar i hela kroppen då jag läser det här! Vilken otrolig tur ni hade! Det är otroligt hur fort allt kan gå! Sköt om er ordentligt!! Kramar2011-04-16 11:13
Sandra - Varför får jag inte på mig mina blåjeans?Även fast jag inte känner er så tänkte jag på er efter att jag hade läst att något hade hänt. Därför är det skönt att höra att Leon mår bra under omständigheterna! Hoppas ni får en lugn helg och får chans att rå om varandra ordentligt. Kram!2011-04-16 11:16
jimmy jimmyHan är ett underbarn, eran Leon.. <32011-04-16 12:00
dåså dåsåÄnglavakt! Hoppas att allt kommer att vara bra så de inte blir något mer efter detta! Ta hand om varandra! Tänkte bara skicka iväg en tanke till er hela familjen! 2011-04-16 14:44
SophieNej, herregud va läskigt!! :( Vilken tur att han inte fick några allvarliga skador.... puss på alla er!2011-04-16 17:31
MatildagästJag vill skicka massor med styrkekramar till er familj! Jag önskar er allt gott i världen och hoppas att allting kommer att gå bra i framtiden!2011-04-16 21:18
Halvmaran HalvmaranBlir rörd när jag läser detta! Förstår att det är tusen känslor i ett virrvarr för dig och även om en okänd människas kommentar kanske inte gör så mycket så vill jag iallafall skicka en tanke till dig. Vilken gåva att det ändå gick som det gick, att allt kommer ordna sig. Hoppas att du kan släppa skuldkänslorna så småningom och att allt blir bra.2011-04-16 22:30
Rikard Rikardoh shit vad läskigt!2011-04-16 23:06
HenrikDet är ingen fara Lina, har kommit väldigt naturligt det lilla stöd man kunnat ge. Haha, all uppvisning av uppskattning tas varmt emot;)2011-04-17 05:26
SussiJag får rysningar i hela kroppen när jag läser om din och Leon´s olycka och tänker på då min son blev påkörd av en bil. Värsta dagen i mitt liv! Stor styrkekram till hela familjen!!!!2011-04-17 11:50
SannaShit, jag fick panik bara jag läste inlägget, och skyndade mig till slutet bara för att se att det inte slutade så illa som det kunde ha gjort så jag kan ju inte föreställa mig hur ni kände. Vilken fruktansvärd upplevelse, vilken panik du måste ha fått. Och vilken otrolig tur ni ändå hade. 2011-04-17 12:45
FruKost FruKostFy sjutton, jag lider så med dig. Kan inte tänka mig något värre, är så oerhört glad över att ni båda mår bra! Både du och Wille är starka så tillsammans kommer ni klara er igenom det här, se till att försöka njuta av att ni har varandra och att Leon mår bra. Försök att inte tänka på vad som kunde ha hänt, utan fokusera på vad som faktiskt hände: ett mirakel och din son är en överlevare. Ta hand om dig nu, stor kram till er alla tre!2011-04-17 12:58
Camilla dePumasbloggUsch, mår illa bara av att läsa det där. Skönt att du och Leon klarade er. Känner inte er, men känner ändå för er. Kram.2011-04-17 13:33
Madde LövdahlSitter här med tårar i ögonen, vad fruktansvärt hemskt det måste varit för dig!! Du är en toppenmamma Lina, Leon har tur som har en sådan bra mamma som du. Ibland är man bara på fel plats precis vid fel millisekund. Tur att det inte gick värre!! STOR kram till dig och familjen!!2011-04-17 14:16
BIRGIT LINDBERGVi e hemma nu-läste om Leon. Det finns inte ord för hur tacksamma vi är att han klarade sej. Vi hörs när ni orkaar. Kramar 2011-04-17 21:37
Deffrage -VågavaramerKan inte ens tänka mig hur Hemskt det måste kännas och samtidigt vilken lättnad att det gick så bra som det gick, fint att du visar tack!2011-04-17 22:21
JennyLEn STOR och varm kram!!!!2011-04-18 19:05
Susanna TTårarna rinner och jag vet egentligen inte vad jag ska skriva men vill bara skicka kärlek till dig (om man nu kan göra det i en text.) Har själv en son på 9,5 månader och det är antagligen varje förälders stora jävla skräck du råkat ut för. Man klandrar sig själv, känner sig som världens sämsta förälder och utan rätt att leva. Vi är inte mer än människor, vi tar dåliga beslut i stressiga situationer och vi kan inte göra allt rätt, hur mycket vi än vill. Försök förlåta dig själv . Stora bamsekramar till dig! Du är en bra mamma och du är Leons bästa mamma<3 2011-04-19 10:45
Julia BJTack så mycket att du delar med dig av din historia. Vi är många som går på gator nära trafiken och vi vet alla med oss situationer då vi varit lite slarviga. Att du väljer att dela med dig får oss andra att vakna upp och tänka till. Förmodligen har du räddat en annan olycka nu. Tack2011-04-19 12:12

Nu håller jag och Leon på att göra iordning oss för att dra iväg till Delta och köra rygg, sen ikväll ska vi springa ljusruset för Vällingby så det ska bli kul. Min förbränningsrunda igår tog stopp en timmme tidigare än planerat då bäckenet sackade ihop totalt. Men vi ska testa iallafall, annars tar vi oss runt gående eller krypandes! =)

Skulle ta på mig mina jeans igår som börjat bli lite för stora, men igår när jag tog på mig dom kunde inte ens skärpet rädda dom. De bara gled av och låg i en hög runt fötterna! Hahaha, hej då jeansen och SOON TO COME -  my skinny jeans! =) 

Comments (7)
All InStarkt jobbat!!! Hejar på dig!!!!2011-04-14 16:28
Elin -TräningstokigGrymt Lina!! :D Blir till att köpa nya brallor :) Hoppas att det går bra på ljusruset idag och att bäckenet inte dummar sig allt för mkt. Och ang. inlägget nedan så kan man inte vara superwonderwoman fast man gärna vill. dygnet har bara 24 timmar och även jag har svårt att få dem att räcka till. Och då ha jag en katt(!!) och ingen Leon som vill ha min uppmärksamhet. så va med din fina lilla kille och känn inget dåligt samvete över det du inte hinner. Man kan inte hinna allt och då får man prioritera det som är viktigast, vilket du har gjort nu :) kramkram2011-04-14 20:04
HenrikVilken glädje att höra att allting gick bra trots allt!!! Ha en mysig helg och ta hand om varandra nu!2011-04-15 12:41
Madde LövdahlDu är för grym Lina! Jag slutar aldrig att imponeras av dig och din järnvila!2011-04-15 14:20
JunitejTänk om jag själv fick tappa brallorna! SÅ smal och vältränad du är! Tack för en väldigt inspirerande blogg.2011-04-25 08:25
MyFan va bra du är :D2011-04-14 09:20
MatildagästHäftigt! Du är verkligen grym. Hur äter du nu?2011-04-14 11:24
0 av 1
OPTIONS